Medvetenhet genom rörelse – Sensing och Slow

Vi är gjorda för att röra på oss. Vårt nervsystem och alla andra organ utvecklas och behåller hälsan genom rörelse. Vi läker via rörelse. Snabbare och kraftfullare rörelser utmanar och belastar våra system, bygger upp oss, ger styrka, motståndskraft och ökar vår förmåga. På liknande sätt kommer rörelser av annan karaktär att få andra effekter i kroppen:  Spiralande rörelser påverkar till exempel bindväven, rytmiska, vaggande, gungande rörelser påverkar lugn-och ro-systemet.

Skakande, rockande rörelser sköljer ur och rensar vävnaden. Spiralande rörelser ger även stabilitet och harmoni i hela dig – i ”kropp och knopp”.  Alla rörelser – på din kropps villkor – återhämtar, är självreglerande och läkande.

Lika viktig som rörelse är stillheten. Pausen, vilan, återhämtningen. Det sägs att “det är i vilan det händer” – då hjärnan får feedback och reglerar – sätter igång de återhämtande, återuppbyggande eller självläkande systemen. Det är också lättare att känna, lyssna och titta inåt när vi är stilla eller rör oss långsamt. När vi har vår uppmärksamhet eller fokus på inre bana har vi lättare märka förändring eller känna våra behov och på så sätt öka vår medvetenhet om oss själva.

 Sensingpassen är  uppbyggda på vetenskap om kroppens återhämtande och uppbyggande, självläkande system. I samband med mina pass ger jag förklaringar till hur rörelserna påverkar kroppen. Korta och längre stunder – Somascan med ett inre fokus och är viktiga för att märka responsen, hur kroppen och psyket ”svarar” på övningarna. Precis som vi behöver tid för reflektion i andra sammanhang i livet så behöver hjärnan pauser för att hinna läsa av tillståndet i kroppen och självreglera. Stunder utan input, värderingar och tankeprocesser. Det som ger oss den här viktiga och hälsosamma medvetenheten om insidan kallas interoception. 

 

Sensing – så rätt i tiden

Sensing  – från engelskans ”sense”  betyder avkänning –  är underbart mjuka, lugna och inkännande rörelser som precis alla kan göra. I Sensing uppmuntras man att släppa prestationen och att utgå från sitt eget nu-läge – göra rörelserna “på sitt eget sätt” – att lyssna till sin egen kropp. Alla våra kroppar är olika och har sin historia. Att lyssna in sina egna gränser, tempo och dagsform är viktigt för att få ut det bästa ur ett sensingpass.  Rörelserna kan vara både kraftfulla som ger energi och ibland stillsamma och långsamma. 

Sensing hjälper

Sensing är bra för att lindra och återhämta sig från stressrelaterade besvär som till exempel stelhet, spänningsvärk, inflammationer, sömnsvårigheter, oro och ångest men även vid låsningar, skador, obalanser och sjukdomstillstånd – ex Postcovid. … eller bara för att få en vilsam och välgörande paus i en vardag full av högt tempo och stress. 

Medvetenhet om ”knopp och kropp”

Det är viktigt för mig att inte mekaniskt bara lära ut rörelser utan också förmedla varför.

Förutom kunskap och förståelse kring fysiologi  handlar det även om det diffusa område som benämns kroppsmedvetenhet. Det är något som är både fysiologiskt och psykologisk. Det har även att göra med den kommunikation som sker i våra kroppar. Det handlar till exempel om kemiska processer och elektriska impulser. Hur hjärna och alla organ kommunicerar. Här har bindväven – Fascian – en viktig roll och är därför en av ”nycklarna” inom Sensing.  Med ökad kroppsmedvetenhet brukar man säga att man får bättre kontakt med kroppen.  Det kan handla om att känna graden av  anspänning eller hur avspänd man är. Att märka hur andningen är, att känna inre  signaler kring trötthet, energi, stress och sina grundläggande behov. En naturlig reaktion på stress är till exempel att stänga av och inte lyssna till vissa behov och bara köra på. Bra och kanske nödvändigt på kort sikt men inte särskilt bra för hälsan i längden.

I Sensing utgår man från nya forskningsrön om hur bland annat muskelsystem, bindväv (fascia) och nervsystem samspelar och påverkar vår hälsa. Hur vi relativt lätt kan sätta igång våra återhämtande och stötta våra läkande system som vi har i oss naturligt.

Slow – när tempot gör skillnad

Slow är min egen benämning på “de långsammare“ rörelserna, eftersom just tempot har betydelse. Långsamma rörelser aktiverar delar i hjärnans innersta och påverkar därför sådant som energi och kontakten med våra grundläggande och viktiga behov. Långsamheten bidrar även till att våra återhämtande och självreglerande system kickar igång. Aktiverar Vagus och därmed vår parasympatiska del av nervsystemet. Under mina Sensing-pass får man prova på hur skillnaden i tempo påverkar sinne och kropp för att sedan själv kunna välja, lyssna in sin dagsform och behov. Nyfiken på mer – läs min blogg   Klicka här